Som alltid, tomheten efter vårens superhelg är här. Det brukar bli så efter att 10-milahelgen är klar. Alla försäsongsförberedelser används i praktiken. Framgång, till viss del missnöje och många andra intryck blandas under helgen för att sedan övergå till vardagen efter 10-mila. Finns dock många upplevelser och minnen som lever kvar, redo att tas fram för att inbringa den varma känslan i bröstet igen.
10-mila 2013 blev 3:e året i rad som Järlas herrar plockade hem en topp 10-placering, otroligt starkt gjort! Konkurrensen ökar för varje år och utrymmet för misstag minskar. Detta visade årets tävling inte minst, då tidstapp på de inledande sträckorna och missad avgång ut på Långa Natten innebar ointagligt försprång på lagen som hann koppla på sina vagnar bakom loket. Den nattorientering som presterades på denna sträcka är riktigt rå att se, utförd av världsstjärnor och grymma idrottare. Ingen nämnd och ingen glömd i detta lag. Rakt igenom ett fint lagjobb, dirigerat av Axel som format laget under de senaste åren till vad de nu blivit. Bakom ett framgångsrikt 1:a-lag står dock ett 2:a-lag som i år gjorde en riktigt stark insats, 42:a plats (klubbrekord för 2:a-laget?). Här gjordes också många fina insatser, där bland annat Kollberg har lite sköna storys att berätta, fråga honom någon gång på Järlagården. Framgångssagan kommer fortsätta.
Förhoppningarna och taggningen hos damerna har nog aldrig varit så höga som de i år på förhand var. Asplund lovade långpromenad om Lidingö besegrades, något som tyvärr inte besannades då öborna visade en otrolig bredd genom placeringarna 6, 13 och 40. För våra damer blandades bra prestationer med lite sämre, något som besvikelsen och frustrationen i löparnas ögon visade. Det finns så mycket hjärta, vilja och energi i lagen, och de som grämer sig mest över misslyckanden är löparna själva. Men vi står och faller tillsammans, och reser oss upp för framtida framgångar, det kommer! Placeringarna för Järlas lag 1 samt 2 blev till slut 39 och 63.
10-mila. Mytomspunnet, tufft och prestigebundet. Årets tävling var väldigt, väldigt bra. Arrangemangsmässigt fungerade allt och uppföljningen av tävlingarna riktigt bra. Tävlingsmässigt lyckades banläggarna super, och den på förhand något underskattade svårigheten av terrängen visade sig passa perfekt för 10-mila. En otroligt klurig natt-orientering med stora omkastningar gav spänning hela vägen, där nattjobbet banade vägen för de löpare som på slutet ska avgöra vilka valörer det blir på medaljerna. En slutuppvisning av den store fransmannen i strålande morgonväder, något som missades av undertecknad då tröttheten tog överhand bakåtlutad mot en mjuk stenhäll. Får väl gå igenom GPS-spåren i efterhand för att analysera hur avgörandet gick till.
Tordan Jansson ska ha all tack i världen för jobbet som läggs ner under pågående tävling. Utan honom blir det inga framgångar och hans insatser sträcker sig från flera dagar innan till långt efter tävling, då allt material ska återställas igen. Även alla andra ledare runt omkring ska ha tack, som Leffe som ser till att alla löpare är rätt utrustade och Fredrik som ser till att alla är vakna och på plats i tid. 10-mila handlar inte bara om 1:a-lag eller individuella topprestationer. 10-mila är HELA klubben. 10-mila är ett lag och en prestation som alla bidrar till. 10-mila är hjärta och för Järla och mig bultar det väldigt starkt.
Petter
Senaste kommentarer